I dag gjode jag något som jag inte ofta (läs aldrig) brukar göra. Jag köpte en skvallerblaska. Och varför fick jag nu detta impulsköp på halsen? Jo, jag gick förbi pressbyrån på sthlm centralstation (ni vet, den sotra med 100tals tidningar från olika länder) och stod en stund och kollade på dessa tjejtidningar. Anledningen ser ni på båda bilderna haha. Taylor Lautner! Jag blev så besviken igår, postern som jag ville köpa kostade ca 25 kr. Inte så farligt va? Men sen.. när man kollar på frakten; ca 100 kr. Wtf? Jag ska nog inte köpa saker från Amerika längre. I alla fall så blev jag besviken och bestämde mig för att hitta den någon annan stans. Men det lyckas jag inte göra. Bara på amerikanska och en och annan läskig brittisk sida. Så nu gick jag förbi den på väg hem och kastade en blick in, där står flera stora tidningshyllor och jag får en ide. Kanske det finns någon Julia eller liknande med bilder på Taylor. Bättre upp! Det fanns en US-tidning "m Magazine" och bara på framsidan så ser jag tre bilder på Taylor. Hur bra kan det bli? Klart att jag betalar dessa 80 kr för det. Lite dyrt kan tyckas för en snål människa som jag, men det får det faktiskt vara^^

Jag brukar verkligen aldrig köpa dessa sorters tidningar eftersom jag är väldigt emot det. Jag tycker inte om när celebs får en kamera upptryckt under näsan, där paparazzifotografer gör allt för att få en så förnedrande bild som möjligt på en celeb. Ta till exempel Brittney Spears, hon fick ju ett sammanbrott för några år sedan. Det fanns överallt i media och flera fotografer fick huntratusentals dollar för att de tog en bild på Spears när hon såg arg ut eller liknande bara för att kunna smutskasta henne och göra hennes "vansinne" ännu större. En stor del av hennes sammanbrott hade ju med dessa påträngande paparazzies att göra, ja menar, att få en kamera uppstoppad i ansiktet 24/7 kan få vem som helst att bli helt galen. Eller det kanske bara är jag? Jag tror faktiskt inte att det kan vara så många kändisar som tycker om detta hemska jobb. Jag förstår inte hur det kan komma sig att folk faktiskt vill jobba som det. Jag har önskedrömmar om att bli fotograf, och som fotograf vill jag kunna fota människorna från deras bästa sidor, inte deras värsta. Jag tycker att paparazzies drar skamm över allt som en riktig fotograf står för. Jag menar, bilderna behöver inte ens vara särkilt bra ens en gång.
Som tur var är inte detta s.k "jobb" inte så stort i Sverige, som det är i t.ex the US. Där är det ju helt galet! Men jag är glad att svenskar kan ge våra kändisar lite mera privacy och inte verkligen försöker förnedra dessa medmänniskor. För människor är de fortfarande. Hur omtalad en människa än är så är hon inget mer än just en människa och jag tycker att man ska behandla de som det. Jag är inte den person som ställer mig och skriker om jag ser en kändis på stan (vilket kan hända väldigt ofta då jag är ute på stan mycket), att se någon som privatperson på en tunnelbana och se samma person på scenen i kungsan är två helt olika saker.
Jaja.. Sluttjatat från mitt håll. Nu borde jag nog verkligen plugga matte så att jag inte kommer efter. Hehe.. Bye bye!!