I now I'm dubble posting, but this vid didn't really fit in the other post. I went out to eat with my new class M1 yesterday at Izakaya, a place where everything costs 270yen and you don't get that much at every order and you share everything. We were 12 people and it was reeeeally funny!

This clip is after the meal, and we swedes started to teach them a few funny words. We started with "Sju sjösjuka sjömän", and then "Sex laxar i en laxask" and then the longer version of sjömännen and then the best of them all "Helvetes jävla skit" xD

I'm filming with my new camera Canon IXY 10s that I bought yesterday :D

Edit:
Okay... I looked through the vid... And I don't think it's a good idea to edit vids 3.00 in the morning... I missed this part xD Here is Jang and Mariem saying Helvetes Jävla Skit.

Did I ever tell you that I'm in Japan? I don't think I did... xD Well! I'm in Japan!! :D

I'm sorry for not writing anyting in I don't know how many months! I just lost the reason to write... I mean I didn't really write that active before anyway. But weeeeell! Now that I'm in Japan (did I ever tell you that I'm in Japan?) I thought it would be good to write some kind of blog. (Don't ask me why I'm writing in english... I really don't know... xD)

Well, I've been living here for about a month now! It feels unreal when I say it like that... Have I really been here that long? Really?
I'm studying Japanese at KAI Japanese Language School every weekday and then I play around in Tokyo for the rest of the time(^_^)

This is really an experience, it's my first time outside europe, first time flying (well... I did fly to spain when I was a kid... But I don't even remember that so it doesn't count!), first time away from home alone for longer than a week haha and first time in Japan (well duh.. obviously). Moving here was the most natrual thing ever. I mean, what else was I suppose to have done?

I came here with Engla on the 27th of December! I said good bye to my family and friends on the 26th at Arlanda Airport! That was hard but it's not like we won't meet again! We had a boring but interesting flight from Stockholm to Istanbul and then we had to run! We had an hour to get to the other flight! We were the last people to get on the flight x) Then another, even longer flight form Istanbul to Tokyo. This flight was about 11 hours if I'm not wrong.


Finally we came to Narita Airport! I had, after many years of dreaming about it and about a year planning it, finally landed in Japan! After that it was just the new thing after the other. Me and Engla went to Asakusa were I was going to live for the next two weeks and then we were of to Shibuya! She showed me around a bit, and we ate at a ramen restaurant and sang karaoke^_^

Now school has started and I feel like I've gotten used to this atmosphere and the fact that I don't really understand anything at all.

I'll tell you more later!
Until next time! See ya! またね〜

Skickade ett brev till CSN för ett tag sedan, en ansökan om studiemedlel som jag fått från personer på den skolan jag ska gå på i Japan, typ studievägledaren eller rektorn eller något, med underskrift etc. Jag har gått runt med lite småaningar i ganska lång tid nu och varit orolig för att jag inte fått något svar, någon sorts bekräftelse borde jag ju ha fått tycker man. Jag bestämer mig för att maila dem och frågar om jag kunde få någon bekräftelse om de fått den i alla fall då det är ganska viktigt.
Idag fick jag ett svar.
Det första som stod var att de inte fått in något brev av mig. Sen började de berätta om att de hade fått in ansökan för studier i sverige för terminen HT 2010, och dessutom att jag har fått så och så mycket pengar redan. Jo tack... Det vet jag. Sen berättar de att jag kan ansöka över e-leg. Är det inte fullständigt onödigt då att de ber om papper med underskrift från Japan om jag nu kan ansöka med e-leg. Måste kolla upp detta. Dock är e-leg uselt och funkar knappt på någon dator. Om det nu funkar så ska jag sluta klaga, men nu kan jag i alla fall klaga lite till.
Jag har en kopia av pappret jag skickade men längst ner i deras mail stod det att de endast tog emot orginalet. Hur ska jag kunna skicka er orginalet när ni troligtvis har den undanstoppad i en bortglömd hög på något random kontor?
Snälla CSN... hjälp mig lite. Det är liksom inte direkt så att det är första gången ni klantar till det, eller första gången ni tappar bort viktiga papper. Försök inte låta så viktiga i era mail, skicka istället ut något som faktiskt hjälper, typ att jag kan göra detta men att ni samtidigt ska kolla runt och leta efter mitt brev. Men neeeej... De ska poängtera att det troligvis är mitt fel att jag inte kommer få pengar nästa år. Toppen. Tack.
Men sen kan det ju faktiskt vara så att det är posten som har tappat bort den. Dock är det troligare att CSN klantar sig än att posten gör det. Posten är ganska mycker mer pålitligt än vad CSN är.
Var bara tvungen att avreagera mig. Jag känner mig inte direkt glad just nu. Nej faktiskt väldigt arg. I morgon ska jag kolla upp det där med ansökning över e-leg och sedan ringa till posten och CSN.
Sen blir det filmkväll i alla fall ^_^ Något att se fram emot :D

Det kom några fler Japaner till skolan^^ De började med presentation som Masayoshi höll på Japanska. Jag förstod typ det mesta ^^ Sen lunch, sedan footogemu! Haha fotleken :P Det var urkul att lära dem att spela det! Vi umgicks med dessa japaner i hela tre dagar! Fredag till söndag, sedan drog de vidare till Paris. Foto är från i lördags då vi sprang omkring i stan med Japanerna, strax innan vi sa hej då till tjejerna för att de ville gå tillbaka till hotellet och sova.

I går hade vi inga föreläsningar så vi drog till Cybertown! Det var min första gång och jag hade ingen aning om vad jag hade att förvänta mig! Men det var otroligt kul! Något av det roligaste jag har gjort. Vi körde 5x20 och de två, tre första gångerna hamnade jag typ sist xD Och jag och Linda började tävla mot varandra. Jag vann de två sista gångerna ;) Och jag vann över Medvind också :D Fett stolt! Han sköt mig typ hela tiden. Kom på 7e plats två gånger i rad. Det är duktigt tycker jag.

Visst ja! Jag höll nästan på att glömma bort! Hur kunde jag glömma! Jag och Engla har bokar biljetterna till Japan! Vi åker den 26 December! Underbaaart :D

För tillfället är jag datorlös, och därför ingen bloggning :( Datorn är skickad till service pga trasig hårdvara. De sa att det skulle ta ca 2-3 veckor -_-" Mysigt!

Har jag berättat att jag har börjat plugga japanska på Stockholms Universitet? Kanske inte, men det gör jag i alla fall så nu är min tillvara helt och hållet upptagen av japanskan. Det är bara en kurs, och jag har bara gått i ca 2 veckor men jag har redan mer plugg än någonsin i gymnasiet xD Känns toppen! Haha. Nej, men det känns faktiskt helt okej och jag måste förbereda mig inför min ett års långa resa som jag pratade om tidigare (jag och Engla ska boka biljetterna på söndag! Spännande!). Min kurskamrater är riktigt nice, vi som kommer tidigat brukar leka lite innan lektionen börjar. Sensei (läraren, en japanska) tyckte det såg vääldigt intressant ut. Vi lekte fotlekten och stod och hängde på varandra iprincip. Detta är en väldigt bra lek om man aldrig träffats förut. Snacka om att spräcka isen när man hänger runt varandras midjor xD

I fredags hände det mycket! Förutom den vanliga föreläsningen (den första med skrivtecknen, hiragana) så kom det några japaner till skolan. De var ca 30 stycken och vi fick tillfälle att umgås med dem. De brörjade med en presentation på engelska. Japaner har så underbaaaart söt engelska! Och detta gänget kunde inte så mycket ^_^ Men de kunde i alla fall mer engelska än vad vi kunde japanska som tur var! De sjöng fyra små sånger som är typ folksånger i japan, presenterade skolan och lite om Japan. Sen skickades vi in i ett klassrum för att prata med japanerna. Det blir så otroligt stelt när man känner sig så tvingad att hitta något att prata om, och när man inte riktigt pratar samma språk så blir det inte direkt enklare om man säger så. Det gick lite bättre under rundturen då man kunde prata mera bekvämt. Har tyvärr bara ett enda foto, taget med mobilkameran då jag så smidigt glömde kameran hemma :D Vi får se om jag lägger upp den vid ett senare tillfälle ^_^

Efter så drog jag till Grönan, jag var bara tvungen att åka dit i alla fall en gång i år. Annars skulle jag lätt ångra mig. Grönans kvalitet är inte så jättehög, men Insane, extream och ett par till är ganska bra. Popexpressen är underbar sålänge som man inte åker själv och det är en låt man kan.
20.00 stod the Baseballs på scenen! De var riiiktigt bra! Jag har inte fastnat för dem direkt förut, de har varit bra men inget som verkligen sitter. På scenen var de så charmiga och roliga, och de sjöng otroligt bra live så man kan inte motstå.

Nej, nu ska jag fortsätta plugga. Har tusch över hela mig och måste läsa ca 70 sidor till inför morgondagens föreläsning. まったね！

Fotot är från Älgsafarin för några dagar sedan :) Det var jättekul! Vi fick till och med klappa dem haha. De betedde sig mot honom nästan som hästar brukar. Den största var en 20 taggare :O Den var ENORM! Hehe ^_^ Jag har en del foton att visa därifrån, men jag har varit lite långsam med att fixa dem.

Ska även visa foton från när vi var i fjärilshuset och fler från allsången om jag får tid ^^ Men det var ju inte vad jag hade tänkt att prata om... Jag har äntligen börjat på Universitetet. Vi hade upprop idag och detta känns stort! Och jag känner mig så liten x_x" För liten för universitetet haha. Men det ska nog gå bra. På måndag är första föreläsningen och jag börjar plugga japanska på heltid. Skrämmande värre!

Jag har inte så mycket att säga just nu... Vi får se ^^ Bye bye!

Fick ett brev på posten idag, det stod Blueberry på den så jag blev lite fundersam, men glad. De hade skickat CSN-papprerna till mig. Äntligen! Jo visst var det CSN-papper, men inte bara. På det första pappret står det något helt underbart. "Vi har fått bekräftelse från skolan i Tokyo att du är inbokad på Ettårskurs..." ...OMG!!! Jag slutade läsa och kunde knappt tänka klart. Stod det verkligen vad jag trodde att det stod? Jag fortsatte läsa och jo.. Där fanns scheman, fakta om skolan etc. Shit... Det var verkligen sant. Jag ska till Japan i december. Helt otroligt.
Jag försöker skriva något som faktiskt är sammanhängande men det är svårt, förståerligt nog haha. Jag har velat detta ända sedan klass 8 och nu kommer det faktiskt hända. Jag har några småsaker kvar att fixa, men det här var det viktigaste. Nu är det bara visum, flygbiljetter och boende kvar!

Har jag ens berättat något om resan? Tror inte det haha. Ursäkta. Om ca 4-5 månader åker jag på en åttårsresa till Japan för att studera Japanska på en utländsk språkskola vid namn KAI Language School Tokyo. Blueberry är företaget som hjälper mig att söka dit och trots att jag var ganska sen i min ansökan så verkar det nu inte vara några problem då jag blivit antagen. Planen är den att jag troligtvis kommer att åka med Engla i december eftersom hon ska dit i ca ett halvår och skolan fixar boende, jag valde de billigaste möjliga. Själva resan och kursavgiften är inte direkt billig så man försöker ju att dra ned på kostnaderna så mycket det går och jag har inget emot att bo med fyra, fem andra elever. Jag tror att det kan bli ganska skönt, då kan man plugga tillsammans och dela på matkostnaderna. Tyvärr innebär detta "att dra ned på kostnaderna" även att det inte blir mycket shoppande eller resande tyvärr men det får jag väl överleva utan, det borde nog gå. Det funkar ju i Sverige haha. Ja... Jag ska nog sova nu. Försöka smälta allt. Jag fattar det fortfarande inte! Wow... Japan...!

Imorgon blir det Allsång på skanden med Engla, Måns kommer ju dit så det är klart att man ska titta. Jag läste lite om några spekulationer att Måns kanske kommer att ta över. Hmmm... Hoppas kan man väl. Det är ju det sista avsnittet för iår och dessutom extainlagt. Kanske en "komplott" för att Lundin ska kunna lämna över stafettpinnen till Mr Zelmerlöw ^_^ Oh well. Puss och kram och god natt!

Han satt på samma blad i flera minuter, såklart att man försöker fota honom lite. Gräshoppor är intressanta tycker jag, lite läskiga. Det måste varit detta som de som kom på Aliens tänkte på. För visst ser den ut lite som en pyttig liten alien?

Linda drog med mig ut på en springtur idag. Jag måste verkligen förbättra min kondition lite grann tycker jag :P Just nu känner jag mig lite mörbultad haha. Jag är så ovan vid att springa. Att träna i dojon är inte alls som att vara ute och jogga. Man använder helt andra delar av kroppen när man slår på någon än när man bara försöker använda samma rörelser hela tiden. Jag är inte gjord för sånna saker. Kanske om jag tränar lite mer. På tal om träning så ska jag försöka gå på träningen i morgon (om jag kommer ihåg att gå den här hången -_-") och det kommer bli den första träningen på länge. Vi får väl se hur mycket jag har glömt bort haha. Men det borde nog gå bra^_^

Satt nyss och kollade på "Back to the future" på tv4 film och den var otroligt skruvad och den måste ha varit gjord av någon som var reält påtänd eller så... Den var bra dock och nu måste jag ju bara se resten av filmerna. Tittar nu på Midsomer Murders så jag ska fortsätta i väntan på det andra mordet :P Bye bye. Kramar!

Jag lyckades tillslut att fixa min design! Jag blev äntligen klar efter några timmar och faktiskt ganska nöjd för en gångs skull ^_^ Vi får se hur länge det håller!
Nu kommer den få vara så här ett tag hoppas jag. Jag bestämde mig för en lite mörkare design eftersom jag har haft så många ljusa nu och var ganska trött på det, och det börjar ju ändå bli höst och mörkare på kvällarna så det får bli lite mörkare :)

Klockan är typ 21.00 och jag kom just på: Jag hade träning vid 19.00. Shit. Jag glömde helt bort det >.< Det blir liksom så när jag redigerar och (...varför funkar inte SVTplay ordentligt?! Jag vill se allsången, även om jag missade första timmen) jag glömmer helt bort allt runt omkring mig. Hade det inte varit så att mamma sade till mig att det var mat skulle jag helt glömt bort att äta. Jag glömmer allt. Det är lite lagom irriterande haha, men så är det väl när man jobbar koncentrerat och stirrar rakt in i en datorskärm ^_^° Jag som hade tänkt börja träna igen nu när augusti faktiskt var gratis... Jag har hoppat över hela sommaren eftersom jag inte lyckades få tid att både jobba, träna, sova och äta. Så jag fick hoppa träningen. Men nu blir det träning några gånger i veckan i alla fall (och KAN inte SVTplay sluta hacka?!). Anders får påminna mig!

Var hos tandläkaren idag. Jag hatar läkare av alla sort, men jag kan inte förstå varför jag inte gillar dem, allra minst varför tandläkare ligger under den kategorin. Jag har aldrig varit hos en tandläkare i mer än en kvart eller så och jag har alltid haft samma och honom är det inget fel på. Jag gjorde nog ett personligt rekord idag. Han klagade inte ens på att jag borstade dåligt som han brukade. Han sa bara "det ser bra ut". Det var det enda. Jag tror jag var inne och ute därifrån på mindre än fem minuter.

sara.ekstroem.nu

Skapade just en ny kategori på hemsidan där jag tänkte att jag ska lägga upp alla mina scenfotografier, t.ex Idol och Rhapsody in Rock. Just nu har jag bara rhapsody. Idol har jag inte ens redigerat klart bilderna och det var ett tag sedan. Kanske ska ta hand om det någon dag!
Känns lite jobbigt att inte ha ett skrivbord just nu. Jag har ju gjort om i mitt rum och det är inte alls klart ännu, hoppas på att få det klart snart men vi får se. Så därför har jag ingenstans att sitta och att ligga i sängen är inte riktigt bekvämt när man redigerar foton. Det går väl ann när man bara chattar men inte riktigt när man faktiskt vill jobba. Jaha så var sitter jag nu då? Jo, vid matbordet. Det känns knäppt.

I några dagar nu har jag varit i Dalarna, jag och mamma tog tåget upp och pappa kom senare med husvagnen från Rättvik. När vi kommer till dalarna, vad är då det första som händer? Jo, ett orväder drar sig in över Borlänge. Och inte var det ett litet oväder heller. Det höll som tur var inte på länge. Anledningen till att vi åkte till Dalarna var inte bara för att hälsa på släkten. Vi hade köpt biljetter till Rhapsody in Rock med Rober Wells på Dalhalla. Jag tänkte berätta lite om det i ett annat inlägg, har inte ens kollat på fotona ännu så vi får se hur dem ser ut. Själv bodde jag inte i husvagnen för det mesta, utan med kusin Gabbe i kusin Alecs hus. Gabbe var husvakt så vi hade huset för oss själva. Alec och Vickan har tre underbara katter. Jag har aldrig sett tre katter som beter sig sådär. De var ju helt underbara x) Mycket katter har det blivit :) Vi hade vår lilla (eller inte så liten) Virus med oss, mormor har Filippa. Virus gillar inte riktigt andra katter och är lite smågrinig mot Filippa tyvärr. Filippa försöker på alla sätt hon kan komma på för att få Virus att gilla henne, men stackarn möter bara återvändgränser. Men hon ger inte upp. In till sista stund försökte hon få Virus att leka med henne men det gick inte. På fotona var vi Filippa och sen Alec och Vickans småttingar.

Min vita riddare kom på posten idag. Magic mouse från (såklart...) apple. Det kommer ta mig ett tag och vänja mig vid den... Den är lite konstig. Men männsikan är gjord för att anpassa sig så jag vänjer mig nog snart!

Jag måste börja med att erkänna en sak. Jag har ALDRIG förut framkallat digitala foton. Jag fotade väldigt mycket med film när jag var liten, kunde fota en film i veckan. Mina stackras föräldrar köpte hur mycket film som helst och jag gav aldrig upp. Bilderna skickades för det mesta in till framkallning och ut kom... urusla foton xD Försök till foton på en blomma där blomman knappt syntes, foton på vardagsrummet med ett finger i vägen. Jaja.. Jag var ju inte ens sju år gammal, men ändå. Jag har nog fortfarande ett par filmer som inte är framkallade, men det kommer nog inte heller att hända. Men nu har jag äntligen skickat efter exakt 113 foton! Jag gick igenom de senaste fotona jag tagit, och kanske lite utöver det. I alla fall bara foton jag hade på datorn. Det blev en del måste jag säga, men fortfarande inte direkt dyrt! Ca 85 kronor för hela paketet, riktigt nice faktiskt. Jag lämnar ut framkallade foton varje dag i affären och väldigt ofta får jag se foton som mina kunder har tagit eftersom de vill ha en åsikt eller hjälp med vilken de ska välja till förstoringar eller bara i ramar. Vissa kommer in bara för att visa mig deras foton, det är otroligt mysigt. Jag har kollat på andras framkallade foton i några veckor nu och jag måste säga att det har kliat väldigt mycket i fingrarna! Jag bestämde mig för att skicka efter lite granna^^ Fujidirekt har en otroligt billig framkallning på deras hemsida, med bra kvalitet. Jag är en person som väldigt gärna vill ha det i handen. T.ex så har jag hellre en CD-skiva än bara musiken på datorn eller Spotify och mycket hellre skulle jag ha en DVD istället för en "digital kopia" eller något åt det hållet. Och jag hatar att låna på bibliotek. Det är så jag är och därför är känslan av att hålla dessa hundra foton i handen otroligt härlig! Färgerna är så annorlunda jämfört med på datorn. Gissa hur många gånger jag har tänkt "Fan! Varför framkallade jag inte den bilden? Eller den?" Jag kommer nog att framkalla ännu fler inom en väldigt snar tid^_^ Jag blev ju så himla glad av dem :D

Lite bloggandes och mycket annat. Fick helt plötsligt ett jobb haha. Väldigt förvånande då jag inte planerat att söka, men nu jobbar jag i en fotoaffär i lilla Viksjö. Att jobba i affär är väl kanske inte riktigt min grej, men det är en utmaning och man lär sig. Midsommar var för en vecka sedan, min familj och jag (förutom bror min som är på Island och blir uppäten av vulkaner) var hos några bekanta till familjen och firade med en mysig liten picknick vid midsommarstången med jordgubbar doppade i choklad och jordgubbsvin. Mycket trevligt! Sedan blev det tillbaka till huset för mat och ett dopp, med kläderna på såklart. Ingen midsommar är komplett utan en dyngblöt klänning.

"Störst av allt är kärleken. Jag älskar dig så." Slutet på prins Daniels tal som han höll igår under middagen. Jag ser den först nu eftersom jag satt på en annan middag med en annan Daniel på en annan plats i Sverige. Daniels tal tycker jag var underbart vackert. Det var personligt, spontant (ja, även fast det var innövat) och visar både den kungliga och den mänskliga, folkliga människan som Hans Kungliga Höghet prins Daniel faktiskt är.
Jag har inte direkt intresserat mig av kungahuset förut, knappt sett några intervjuer eller liknande och denna helgen har jag sett mycket utan kungahuset och jag hade aldrig kunnat tänkt att kungen och kronprinsessan var sånna sköna människor som de faktiskt är. Victoria som stod och flirtade med sin nyutnämnda man och hela tiden rörde vid honom, vilket är väldigt ovanligt för kungliga par.
Jag tycker att deras bröllop verkligen känns som ett sagobröllop. Hela deras historia bara skriker Disney, fast istället för att prinsessan kommer från folket så är det här prinsen som förut har varit helt okänd. Det är vackert och väldigt romantiskt hela den här sagan.
Höjdpunkten på bröllopet är helt klart när de sa Ja och när de utbytte ringarna. Så vackert! Jag blev otroligt rörd när Daniel fällde en tår och när hans händer darrade när han satte ringen på sin bruds finger. Man tappar ju nästan andan av alla känslor. Varken kronprinsessan eller prinsen är rädd för att visa sina känslor, jag tror att även Victorias var väldigt nervös men hon höll alltid en hand vid sin make för att lugna honom.
Nog om detta bröllop. Jag har suttit och kollat igenom och redigerat fotona från igår som jag tog, vid sidan av, på Ann och Daniels bröllop och jag kan inte sluta titta på dem. Deras bröllop var så sött, så enkelt, men jag tyckte samtidigt att det var kärlek i all sin prakt precis som det ska vara och det var otroligt vackert.

...på mer än ett håll.
Medan, numera, prins Daniel sade Ja till kronprinsessan Victoria i Storkyrkan sade även min kusin Daniel Ja till sin egna lilla prinsessa Ann i Norns kapell den 19 Juni 2010. Deras bröllop var det första jag varit på och det stod upp till alla mina förväntningar. Ann var så underbart vacker i sin enkla bröllopsklänning, hon hade rosor i håret och i buketten. Daniel var stilig med kostym med röda detaljer och även han hade rosor, dock inte i håret. Tre brudnäbbar hade dem, deras tre döttrar Alva, Hedda och Lisa, alla tre klädda i likadana vita klänningar och även dem med en rosbukett i händerna.

Jag måste påpeka att Ann och Daniel bestämde sin tid långt innan prins Daniel och kronprinsessan Victoria gjorde sitt datum officiellt och förutom datumet för gårdagens bröllop så hade även brudens föräldrar bröllopsdag den 19 Juni. Precis som kungen och drottningen.

Ett fyrfalligt leve för Ann och Daniel. De leve. Hurra hurra hurra hurra! Gratulerar ^^

Jag försökte komma på tre ord som skulle kunna beskriva mina tre år på TEG, men alltför många hoppade upp i mitt huvud så jag tänkte att jag skriver ett litet inlägg om mina tankar om TEG. Det var nu tre år sedan då jag stod framför trappan som en liten, nervös femtonåring och väntade på att min namn skulle ropas upp. För varje namn som ropades upp blev jag allt nervösare. Tankar flög genom mitt huvud, ”tänk om de inte ropar upp mig?” ”tänk om klassen är hemsk?”. Inte heller vågade jag riktigt ta godiset som friendsarna delade ut åt oss. Jag tog en bit, men jag var för nervös för att riktigt kunna känna smaken av den. Tillslut hörde jag ”M1a” och de började ropa upp mediaeleverna. Här någonstans borde jag vara, och äntligen. ”Sara Ekström”. Jag hoppade upp för trappan och in till klassrummet till vänster som instruerat. Klassens handledare Erik sprang runt i klassrummet och försökte vara överallt samtidigt, han berättade lite om skolan och om sig själv. Det första vi fick veta om honom var att han var en jonglör.
Detta var början på det som jag nu har avslutat.

Många frågade mig varför jag valde en skola som låg så långt bort och jag kan bara svara ”jag vet inte, det bara blev så”, för så var det faktiskt. Jag hade inte ens tänkt söka till TEG och Täby låg ju hur långt bort som helst. Om jag ska vara ärlig så hade jag aldrig varit där förut. Så det bara blev så.

Varje dag (eller ja... nästan varje dag) i tre års tid har jag stigit upp vid kl. 5.30 för att dra hemifrån ca 6.30. Mot pendeltåget, till t-centralen, tunnelbana därifrån, in till östra station och kliva av vid galoppfältet. ”Hur orkar du åka så länge?” löd den ständiga frågan. Mitt ständiga svar ”det är värt det”. Efter tre års tid så hade man vant sig vid att gå upp tidigt och att åka länge, det föreföll sig ganska naturligt.

Åren på TEG har varit förvånansvärt bra. Förvånansvärt säger jag eftersom jag aldrig hade kunnat trott att så många människor (egentligen inte så många... det är en väldigt liten skola) på en och samma plats skulle kunna hålla sams och faktiskt le mot alla i korridorerna. Alla i Täby Enskilda är viktiga, TEG sätter individen i centrum. När jag var mindre besvarades ett leende oftast med ett hånskratt och jag blev snabbt blygare, men åren på Enskilda har förändrat mig, tack vare alla elever, tack vare all personal och tack vare skolan i sig själv. Jag har vågat öppna upp till fler än jag någonsin kunnat trott, för på TEG besvaras leenden med leenden oavsett vad.

Studenten tog jag i onsdags, en overklig dag. Efter två timmar med lunch och ceremonier, innehållandes tal, prisutdelningar och sång öppnades samma dörrar som jag tre år tidigare gått in genom och jag ställde mig tillsammans med alla de andra treorna på trappan för ett sista farväl. Årets elev höll ett tal och Erik ledde studenterna i sång. Därefter sprang vi ut till familjerna som stod och väntade på oss. Dagen var underbar, den kunde inte ha blivit bättre.

Först idag, nästan en vecka efter studenten har jag först börjat fatta att jag har slutat. Anledningen? Jag var med på avslutningen för alla ettor och tvåor. Det fick mig äntligen att förstå. Jag kommer inte tillbaka dit, eller tja... självklart kommer jag och hälsar på, men det blir inte riktigt samma sak. Det här blir väl några sorts sista ord, men det finns så mycket mer att säga. Så mycket som är osagt, men det skulle ta halva dagen och ingen skulle orka läsa. Sist men inte minst vill jag tacka TEG för allt, jag vill tacka dess elever, lärare och personal som har gjort skolan till det den är. Som har gjort att man faktiskt känner en viss typ av glädje för att få komma dit.

Kära Täby Enskilda Gymnasium. Jag säger inte farväl, jag säger vi ses!